Amalgamkrigen
och The Mercurial War (Calomel), (Silver fillings)
Sverige
I demokratins högborg avser man att förgifta en del utav medborgarna men ingen vet vem som kommer att drabbas,
samtidigt så är det fullt möjligt att återskapa en hälsoförsämring med amalgam som fyllnadsmaterial och skapa en obalans ibland
befolkningen och generera sjukvårdsformer som blir i en egentlig mening onödig och
mycket resurskrävande.
Ett offrande av individer och ett stort och onödigt lidande, men fullt möjligt. Ett stort slöseri med skattemedel
menar de flesta.
Ifrån myndighetshåll menar vissa att oron finns i att man kan uppröra en del av medborgarna om sanningen om
effekterna blir offentliga.
Ett
sådant demokratiskt tänkesätt är upprörande!
Hur som helst:
Mekaniskt tuggande
med Amalgam och kvicksilveranvändandet är en del av det moderna komplexa samhället, därför och som en följd utav har systemet
utvecklats på ett sätt där drabbade utsätts för trakasserier av regeringar och
statliga tjänstemän. Detta utgör en del av själva kampen och en del av amalgamkrigen, för att för många finna en existens
i denna typ utav demokrati.
Amalgam och kvicksilver
är inget att leka med visar historien.
Debatten försvåras
då det av vana föreligger förföljelse på svagare eller minoritetsgrupper.
Sen kan det finnas
olika åsikter om vad som är rätt eller fel i denna hantering. Därför uppstår också allvarliga konflikter.
Det är inte experimenterandet
med kvicksilveramalgamet på människan endast som utgör den stora oron. Idag vet man ganska bra hur kvicksilver uppför sig
i kroppen.
Det är istället
den stora mörkläggningen.
Ett stort misslyckande
och många experiment;
Detta stora
misslyckande därför att det orsakar och har orsakat stort lidande samt genererat onödiga vårdformer och allehanda experiment
på människan, såväl fysiska, som medicinska. Psykosociala experiment och då i
egentlig mening ett frihetsberövande mot individen.
Att detta
är fullt möjligt är inte bara häpnadsväckande, det är också avskyvärt.
Amalgamet är en 180 år gammal
uppfinning som ligger oerhört snett i tiden.
Amalgamet har mött
motstånd och har aldrig varit ett provat material, annat än ett flasktest innan det infördes som ett tandfyllnadsmaterial
i Sverige och i munhålan.
Det finns inga
fördelar med;
Amalgam och kvicksilveranvändande
medför många orosmoment, inte endast själva användandet och dess effekter och hur oprofessionellt amalgamfrågan hanteras.
utan att det är
förnekandet och att inget ansvarstagande finns.
Detta skapar en
genans som ligger på gränsen till förlåtelse för den idioti som förespråkare för amalgam visar. Genansen över denna idioti
skapar en förlamning till att ta ett krafttag i frågan som skulle medföra så stora förändringar att större förståelse skulle
visas för balansen mellan människan och natur.
Kvicksilveramalgam
förespråkades redan tidigt av kvacksalvare, hycklare, och galningar i amerika under tiden för indianutrotningen redan på 1830-talet.
I amalgamets spår har inget nytt hänt.
Det byter form
och återkommer i nya skepnader. I kvicksilveramalgamets spår finns alltid merkurialismen och som en följd av den också förtrycket.
Det blev givetvis
inte bättre utav att kvicksilver användes som andra universella läkemedel som exempelvis Calomel.
Häftigt värre blev
det då det gav direkta upphov till allehanda underliga beteenden och i mera extrema former.
Under tiden
för indianutrotningen i amerika figurerade amerikas 7:e president Andrew Jackson, jurist, soldat och enligt vissa en sann
demokrat.
Egentligen har
amalgamet eller kvicksilver användande i olika former som iniversella läkemedel aldrig haft någon framtid utan är därför bara
ett stort misslyckande.
Att Viktiga allmänfrågor
som har en stor betydelse för individens framgång och framtid kräver ett eget engagemang är inget nytt fenomen. Amalgamfrågan
är en sådan fråga, därför görs försök till mörkläggning.
Många vill göra det enkelt för sig.
Amalgamet har förbryllat,
förvirrat, orsakat, förgiftat och vittrat sönder mer än något annat ”stabilt material”. I tiotals årtionden.
För varje årtionden
som gått och för varje dag som går sedan amalgamet på grund utav ett tekniskt okunnande och därmed ett misslyckande infördes
som ett universellt och mekaniskt
tugg och tandlagningsmaterial
i Sverige, får anses som ett av de större misslyckanden i modern tid.
Sverige är det
världsledande landet i allmänfrågor som berör dess befolkning. Få betvivlar detta, även om det finns oklara och otydliga ställningstagande
i beslutsfrågor.
Det är förståeligt
att det börjar kännas genant för de som erövrar vetskapen och kunskapen om amalgamet och för hela den intellektuella eliten
att amalgamet brukats under en så lång tid som ett läkemedel och som ett mekaniskt tugg och tandfyllnadsmaterial.
De många olika
anledningarna till att amalgamet har använts finns beskrivet på de mest orimliga sätt och ingen förstår egentligen varför.
Vilket ger anledning till en stor oro.
Amalgamet har verkligen
genererat onödiga arbetstillfällen; för forskningen, och läkarvetenskapen i dåtid och nutid. Effekter som ingen verkar ha
haft varken en kunskap eller en aning om och som har orsakat ett ökat experimenterande med människan som offer.
Att detta har varit
fullt möjligt borde skapa en oro. Än att lösa problemen med de negativa effekterna som getts.
Kostsamma experiment
som har gett ett ökat lidande men inte lett till några större genombrott till evigt liv, som var förmodligen var tanken då
nyfikenheten om kvicksilver då det togs i bruk inom den då rådande alkemin. Övertron
skapade ”grubblerier” och gav därmed under en lång tid oönskade effekter.
Man beslöt att
överge dessa teorier om universala läkemedel för ett evigt liv.
Men amalgamets
effekter byte skepnad och återkom i andra former.
Det fanns anledning
att mynta begrepp som; Att ett land utan en ”fri forskning” leder till ett fattigt land och med ett intellektuellt
elände. Det är sant!
Om amalgamet
kan det skrivas hur mycket som helst, därför att hela samhällsformen finns förankrad
i och med ett överdrivet användande och övertro. Man kan välja att vara förespråkare eller motståndare, Vilketsom skapar det
stora konflikter.
Motståndarna till
amalgamet har alltid haft en större börda att bära med sig i bevishanteringen
Beroende på att
effekterna och symtombilden varit så mångfaldig och därmed kunnat vara orsakat av annat.
Förespråkarna av
amalgam och kvicksilver som universalmedel till bättre hälsa har angett dess suveränitet som stabilt material. Vilket varit
fel.
Man kan lugnt påstå
att amalgamets effekter tidigare i historien var en sjukdom som drabbade de så kallade intellektuella eller var en följd därutav.
I och med att allt fler fått möjlighet till information och utbildningsmöjligheter har kunskap lett längre ut hos allmänheten.
Ett fortsatt
användande
Debatten försvåras
då det av vana föreligger förföljelse på svagare eller minoritetsgrupper.
Sen kan det finnas
olika åsikter om vad som är rätt eller fel i denna hantering. Därför uppstår också allvarliga konflikter.
Debatter och dialoger
som behandlar amalgamet och kvicksilerhantering vare sig som mekaniskt tugg och tandlagningsmaterial eller som en del utav
kosten skapar i all tid endast grubblerier i intellektuella former.
Sedan om vissa
inte får en negativ effekt genom påverkan, innebär eller utesluter inte detta att andra blir utsatta för större doser under
kortare och vissa perioder i livet. Som exempelvis vid tandläkarbesök.
Olyckligt är då
dessa doser genom slarv bidrar till att effekter uppstår tidigt i livet.
Då livet kortas.
Problemet skulle
ändå kunna genom ackumulation uppstå senare i livet för vem som helst.
Hur som helst,
så finns det ingen grund till att effekter av kvicksilverpåverkan i någon form över huvudtaget ska vara möjliga. Därför att
inget ansvar tas vid händelse utav att en förgiftning är utvecklad. Allt går inte att anpassas till en verklighet.
Det finns förmodligen
en allmän förståelse för att läkarvetenskapen gjort ett oklokt val, då amalgam lanserades som ett läkemedel.
Att detta skapar
genans i dessa kretsar som bär ansvaret för detta val är förståeligt.
Kanske blir denna
typ av problem blir mer lätthanterbar om upplysningssamhället blir en
verklighet, men
erfarenheter påvisar att det under rådande samhällsformer inte verkar att ligga i en närstående tid.
Men själva lidandet
som det innebär med en överbelastning av kvicksilver försvinner inte i och med lögner, svek eller felaktiga diagnoser. Det
fortsätter i nya former och annan skepnad
och med nya fantastiska
experiment.
"Grubblare" och forskare vrider sig runt i hatten
och söker för att finna svaren med livets mening. Men dessa svaren kommer de aldrig att finna, med hjälp av skattemedel.
Amalgam och eller
kvicksilver har gett oönskade effekter under lång tid. Men dessa effekter har smorts in i den väl utvecklade läkavetenskapen
som sett möjligheter till forskning om dessa bieffekter. Samtidigt har detta gett människan begreppet ”eviga experiment”.
Med vilken slags
rätt kan man då få fortsätta att utöva dessa experiment mot människan.
En sådan rättighet
finns inte och det har förmodligen heller aldrig varit syftet att skada.
Trots detta så
finns en svårighet i att fatta beslut som syftar till ett skydd för människ, individ
och samhällsmedborgaren.
Amalgamet amalgamkrigen
har blivit en fars för den intellektuella vetenskapliga eliten i brist på alternativa riktiga arbetsuppgifter, man forskar
efter bättre förutsättningar för liv, men äventyrar och försvårar detta genom att blanda in tungmetaller i kost och läkemedel.
Amalgamets effekter
har försökts att lindras genom att låta ord och begrepp byta skepnad till överkänslighet allergi eller inbillning. Därutav
kommer nu den kontroversiella psykiatrin in på världsscenen och ”grubbleriet” är ett faktum. Förseningen av naturliga
livsformer i hälsans
tecken för människan
skapar ett fortsatt onödigt lidande.
Kanske ändå Carl Von Linnes val av att krypa omkring på alla 4:a uppe på Norrlandstundran och studera sin alldeles
egen värld i den flora som redan var utmärkt av de närboende var ett bra val, då han inte då allvarligt störde den naturliga
produktionen och tillväxten i samhället i övrigt. Samtidigt så hade han kanske kunnat med sin norannhet om han fått rätt fördelat
arbetsuppgifter kunnat åstadkommit något revolutionerande inom växtriket.
Under tiden då han i sin egen värld konstaterade att
Ifrån Regeringshåll;
Att sätta in ett
amalgamplantat och förgifta en individ, sedan sätta öronproppar i,
munkavle och ögonbindel
på, på den nyblivne patienten är dumt.
Samtidigt som de
ansvariga likt strutsen kör huvudet i sanden ....
Att sedan
även försöka tysta de som företräder de utsatta i denna våldsamma hantering är mycket oklokt.
Regeringen
en dålig arbetsgivare som går för långt i sitt utövande av makt för sina samhällsmedborgare
och som inte når upp till de mål och krav som de i övrigt ställer på alla arbetsgivare och arbetstagare i en arbetsmiljö.
Om forskningen
varit ”fri”
Om ”forskningen
varit fri” hade man förstått detta i forskarkretsar för länge sedan.
Har det gått
framåt
Från regeringshåll
har man fortfarande för avsikt att äventyra människans eller individens hälsa och liv.
Erfarenheten visar
detta genom människors lidande i olika former, dessa olika former kanske är beroende på ett komplext samhälle och där inga
beslutsfattare eller tjänstemän längre klarar att hälla i hatten då det blåser hårt. De flesta individer väljer att följa
de naturlagar som är tillrådiga och det råder inga som helst tvivel om att detta inte är fullt möjligt.
Detta har påvisats
vid andra katastrofsituationer. Om huvudet körs ned i sanden likt strutsen så har inget hänt?
I januari 2002
beslutade Regeringen tillsammans med stödpartierna att tillsätta en utredning och avsatte 35 miljoner till "åtgärder som syftar
till att öka kunskaperna om hälsoproblem relaterade till amalgam och andra dentala material samt att förbättra omhändertagandet
av patienter som relaterar sina symptom till
sådana material".
Strax före valet
2002 beslutade Regeringen att Metallbiologiskt centrum i Uppsala skulle få 15 av de 35 miljonerna.
I maj 2003 avslutades
Dentalmaterialutredningen som gav hopp åt många amalgamskadade. Men sedan dess har överhuvudtaget inget hänt på amalgamfronten
hos Socialdepartementet som har ansvaret för att genomföra de förändringar som föreslogs i utredningen.
De resterande 20
miljoner har sedan beslutet 2002 varit väl inlåsta i Regeringens kassaskåp.
Pengarna som avsattes
och utredningen som startades var uppenbarligen inget annat än ett sätt att köpa våra röster inför valet 2002. Därefter har
alltså ingenting hänt för de amalgamskadade från Regeringens och Socialdepartementets sida trots många påstötningar. Vi har
nu definitivt tappat förtroendet för Regeringen och behöver din hjälp att protestera mot deras agerande.
Tvärpolitisk
grupp i riksdagen
Sverige har
kommit långt i ansträngningarna på att fasa ut giftiga kemikalier. I dag tas ännu ett steg i det arbetet genom ett förslag
till generellt förbud av kvicksilver. Förslaget innebär att nuvarande förbud i vissa varor utvidgas och även omfattar till
exempel amalgam och analyskemikalier.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
överlämnar under tisdagen ett underlag till Kommerskollegium som ska anmäla de nya reglerna till EU-kommissionen och Världshandelsorganisationen
(WTO). Den 1 januari 2007 ska förbudet träda i kraft.
Därtill anmäler
Sverige i dag kvicksilver och det farliga bekämpningsmedlet parakvat till den globala miljökonventionen om förhandsgodkännande
för särskilt farliga kemikalier i internationell handel; den så kallade Rotterdamkonventionen.
Att inte kunna
avsätta assistans till drabbade med förgiftningssymtom orsakade av felaktigt
tagna beslut i
val av material är inte bara avskyvärt och nonchalant, det är också skrämmande då det visar att ingen beredskap finns i ansvarstagande.
Det är så avskyvärt
lågt och det skapar misstro för beslutsfattare i all evighet under de former.
Det finns ingen
möjlighet till att frångå eller bortse från att amalgamet eller ett överdrivet användande utav kvicksilver enligt alkemins
metoder inte orsakat oönskade effekter på liv eller gett oönskade psykosociala effekter. Det går heller inte att bevisa att
amalgamet inte ger skador. Det vore dumt, då skulle vetenskapen lura sig själv. Det skulle inte vara trovärdigt, ändå så förekommer
det än idag.
Endast med den
vinning att det skulle ge mer ökade resurser till forskning för att bevisa att något som redan ger effekter inte ens exsisterar.
Precis som alkemins
utvärdering då de lämnade en överdriven tron på kvi
Förutom den i nutid
motverkan ifrån Regeringshåll som ännu råder och som i en modernare tid förhindrar
Man kan inte skryta
med att man vill sina medborgare sitt bästa. Hanteringen utav amalgamets effekter påvisar detta.
Amalgamfrägan är
kontroversiell, om man väljer att hantera den på ett kontroversiellt sätt.
Det är inte svårt
att förstå vilka effekter amalgamet orsakat om man sätter in det i ett sammanhang. Detta sammanhang måste givetvis vara trovärdigt
och ses utifrån ett annat alternativ än det traditionella.
Besynnerligt
Dags att
dra i handbromsen
Låsta pengar;